Lite tankar
Det känns mycket mer intressant att skriva om mina tankar i en blogg än att sitta med näsan i boken, för att förstå hur jag ska kunna analysera sagor/berättelser. Jag kan inte just i denna stund, se hur det kommer att vara relevant. Vad jag ska med den kunskapen till. Hur jag ska analysera huvudpersonen (subjektet) till om och på vilket sätt han nåt sitt objekt (målet). Nåväl, den som lagt upp lärarutbildningens struktur har väl ett bra motiv för det. Men som sagt, vad ska jag som förskolelärare göra med detta? Analyser Alfons Åberg ni, om ni känner att ni får ut någonting av om Alfons Subjekt når sitt Objekt..
Jag har funnit ett nytt intresse, detta genom TV4 dokumentärserie om Sveriges Historia. Tänk om mitt intresse för de svenska kungarna från 1500-talet och framåt hade sett ut så här under skoltiden. Men till mitt försvar var det inte lika intressant upplägg heller. Det ger en lite större förståelse för varför vissa saker ser ut som det gör idag. Men det tänkte man inte på när man gick i skolan. Är detta ett slutgiltigt bevis på att vuxenlivet smugit sig på mig? Att jag kommer till insikt i hur viktig undervisningen i skolan var? Att jag finner samhällets uppbyggnad och funktioner intressanta. Kan det ha varit så? Ja, jag närmar mig 30. (Något år kvar än) Men någongång måste väl även jag släppa ifrån mig "Peter Pan" tänket och bli vuxen. Men om jag ska vara ärlig har det nog varit på det viset i ett par år. Jag har väl helt enkelt inte reflekterat över det. Utan mest sett till dagen som den är. Utan att tänka efter en stund vet jag t.ex. inte hur gammal jag är. Ålder är ingenting jag tänker på. Inte hos mig eller hos andra vuxna. Jag ser nog mer till personlighet. Hur man"kompar" ihop. Gemensamma intressen och om man kommer överens. När jag väl sedan hör en ålder hos någon blir det: OJ, så ung. Eller: OJ, så gammal.
Måste plugga..
Läs även andra bloggares åsikter om Sveriges historia, Tv4, Vuxen, Allmänna funderingar
Jag har funnit ett nytt intresse, detta genom TV4 dokumentärserie om Sveriges Historia. Tänk om mitt intresse för de svenska kungarna från 1500-talet och framåt hade sett ut så här under skoltiden. Men till mitt försvar var det inte lika intressant upplägg heller. Det ger en lite större förståelse för varför vissa saker ser ut som det gör idag. Men det tänkte man inte på när man gick i skolan. Är detta ett slutgiltigt bevis på att vuxenlivet smugit sig på mig? Att jag kommer till insikt i hur viktig undervisningen i skolan var? Att jag finner samhällets uppbyggnad och funktioner intressanta. Kan det ha varit så? Ja, jag närmar mig 30. (Något år kvar än) Men någongång måste väl även jag släppa ifrån mig "Peter Pan" tänket och bli vuxen. Men om jag ska vara ärlig har det nog varit på det viset i ett par år. Jag har väl helt enkelt inte reflekterat över det. Utan mest sett till dagen som den är. Utan att tänka efter en stund vet jag t.ex. inte hur gammal jag är. Ålder är ingenting jag tänker på. Inte hos mig eller hos andra vuxna. Jag ser nog mer till personlighet. Hur man"kompar" ihop. Gemensamma intressen och om man kommer överens. När jag väl sedan hör en ålder hos någon blir det: OJ, så ung. Eller: OJ, så gammal.
Måste plugga..
Läs även andra bloggares åsikter om Sveriges historia, Tv4, Vuxen, Allmänna funderingar
Kommentarer
Postat av: Helené
Va duktig du är som kämpar på! :)
Hojta till när du känner dej redo för att jogga, så kan vi jojna varandra! :)
Postat av: Louise
Tack Helené! Känns motigt till och från. Men får se på fredag när det mäts och vägs om jag känner mig mer motiverad.. :) Jag hojtar då. Men det är nog minst 10 kilo dit..
Trackback
