Mitt Liv

Så har man nått en ålder av 28 år. Känner mig inte en dag över 20. Vilket kan anses vara bra. Om jag däremot tänker tillbaka på livet som 20-åring skulle jag inte gå tillbaka. De senaste 8 åren har hjälpt mig bli den självsäkra och omtänksamma människa jag är idag. Att vara 20 igen, det är ingenting jag skulle vilja göra om. Mycket har hänt sedan jag flyttade ifrån Kiruna och landade i Sundsvalls kommun. Det är i och för sig inte 8 år sedan, utan 5,5 år sedan.
Jag bär med mig mer erfarenheter av livet. Har lärt mig att man inte behöver ha med människor att göra som suger energi av en. Att det man sänder ut i världen, positiva tankar och ett glatt humör, allt som oftast kommer tillbaka till en. Jag känner mig otroligt glad över att vara 28 år, mamma, sambo och att jag kommer vara färdig Förskolelärare innan jag fyller 30 år. Ingen kris här inte! Livet flyter på och jag surfar på vågorna!

Vad bjuder denna dag på? Jag ska försöka mig på en LCHF-tårta. Hittade recept på nätet någonstans. Med mörkchoklad, grädde, creamfraiche å säkert något mer. Lite hallon och vispgrädde till. Dagen till ära blir det nog lite vanillin socker till det.

Jag har fått många gratulationer idag. Dels via telefon och via facebook. Tänk att något så litet som ett grattis kan göra en så glad. De som grattar tar ju ändå en del av sin tid för att skriva det.

Livet leker. Nu ska jag städa!

Som rubriken lyder, innebär färre och kortare inlägg.

Igår då jag arbetade kände jag lite yrsel anfall. För lite fett å mat. Idag kokade jag ägg och hade med mig. Tog en mellan frukost och lunch samt en mellan lunch och middag. Vilket har resulterat i en mycket bra dag! Funderar jättebra. Test ni med!

Denna dag hat varit lång. Blev väckt strax efter 4 inatt (imorse!?) men lyckades få sonen att ligga stilla till omkring halv 6. Men arbetsdagen började först 8,30. Slutade 1715. Nu är jag trött. Ska försöka få in lite recept och andra funderingar jag har imorgon. Eller om det blir fredag.

Nu ikväll drabbades jag av ett oerhört illamående, som jag kopplar ihop med LCHF. Det är många år sedan jag hade magsjuka. Men illamående påminde om det. Fy tusan säger jag bara. Efter ca 1 timma googlade på det. Det var många som var av åsikten att det berodde på hunger. Gjorde ett försök att äta någonting "lätt". Turkisk yogurt med ca 2 dl grädde. Den var en riktig pina att äta mitt uppe i det illamående. Men nu känns det lite bättra. Jag vet att jag ätit förlite idag. Hann inte med frukosten. Inga mellanmål. Och lite till middag. Jag ska jobba även imorron. Nu när jag vet om det kan jag ta med kokt ägg, för mellanmål mellan frukost å lunch och mellan lunch å middag. Jg behöver planering och struktur.

Idag fick jag ett samtal, ca. kl7. Som leder till att jag nu skriver mitt inlägg via mobilen. Det fungerar superbra att äta LCHF och att jobba. Jag hade inte trott något annat heller. Men man vet inte förrän man prövat. Bara att hoppa över potatisen!

Ska rasta i någon minut till. Sedan hämta sonen och hem för lite städning. Jag kan bara säga så här, nu når jag är på förskolan och jobbar. Jag har verkligen valt rätt yrke!

Idag har vi torsdag. Det är första anmälningsdagen för Hösteterminens kurser. Jag har inte fått något bra svar ännu från min Studievägledare, om de kurser jag vill läsa är relevanta som specialisering. Det är bara att vänta och se.

Idag kommer det inget recept. Kanske till kvällen. Då jag åt rester igår. Den övriga familjen åt korv och makaroner. Jag har däremot någonting annat att skriva om. Jag har en konstig smak i munnen. Läste om att man får/kan få det av LCHF. När kroppen ställer om till Ketos, kan man tydligen bl.a. få de besvären. Metallsmak i munnen. Läste på en annan sida, att andedräkten kan lukta aceton när man är i Ketos.
"Ofta kan omgivningen märka att man har hamnat i ketos genom att man luktar aceton. Man kan även få dålig andedräkt. Dessa besvär försvinner vanligen efter ett par dagar när kroppen har anpassat sig."
Jag upplever det inte som om den där smaken försvinner i munnen. Men jag får väl ge det ett par dagar till. Borstar tänderna oftare än vanligt, bara för att jag själv känner mig lite irriterad på smaken. Den är faktiskt "metallisk". Som om jag skulle suga på en ståltråd eller en sked.

Imorgon är det väg- och mätdag. Känns inte som om det hänt särskilt mycket den gångna veckan. Det jag däremot lagt märke till är att jag börjat få tillbaka formen på min midja, vilket jag ser som positivt. Att den "går in" istället för att vara rak, som den varit nu ett tag. Det är bara vänta tills imorron då måttband och väg kommer fram. Jag har valt att inte väga och mäta mig mer än en gång i veckan. Jag tror nämligen att man blir lite manisk eller har tankarna på det mer. Egentligen skulle det räcka med en gång i månaden kanske. Men som det är nu vill jag se om det ger resultat eller ej. Spännande är det iallafall!

1. Välj lågkolhydratkost, inte fettsnål kost
2. Ha tålamod
3. Var inte rädd för naturligt fett
4. Se upp för vågen om du nyligen svältbantat
5. Kvinnor: undvik helst fruktätande
6. Män: undvik helst öldrickande
7. Se upp med sötningsmedel
8. Tänk på att mediciner kan påverka vikten
9. Stressa lagom, och sov tillräckligt
10. Ät lagom mängd
11. Kontrollera att du minimerat kolhydraterna
12. Motionera gärna
13. Tänk på dina hormoner
14. Undvik brist på D-vitamin
15. Testa 80/80/20
16. Testa många småmåltider
17. Ät långsammare

Jag försöker läsa det jag kommer över, gällande LCHF. Både det positiva och det negativa. De som är för och de som är emot. Efter det bildar jag mig min egen uppfattning om hur jag vill göra/leva. Vad som passar mig bäst. Om jag, som jag skrev om här om dagen, äter en morot är det inte världens undergång. Blir inspirerad till vad jag själv kan skriva om då jag läser andra personers bloggar, tidningsartiklar och diverse hemsidor.

Via en blogg kom jag vidare till DN´s artikel "Kolhydrater- nej tack". Den handlar om en kvinna och hennes tankar kring detta med LCHF. Hon lever efter det. Längre ned i artikeln handlar det om maten och hennes barn. Det fick mig att tänka till, samma som när jag läste bloggen den länken fanns i. De barn som bor här hemma. Jag har inte tänkt "ta ifrån dem" kolhydrater. Jag vill INTE att barnen ska äta lightprodukter eller sådant som innehåller industriellt framställt ”socker”, sötningsmedel. Jag tror inte att riktigt fett, så som i smöret jag steker maten i, eller feta såser är dåligt för dem. Så långt det går äter vi samma mat. Det som skiljer våra tallrikar åt är att de har t.ex. potatis eller pasta på sina och att min sås inte reds på exempelvis mjöl. Innan vi reder såsen tar jag bort en del till mig själv. Jag har den övertygelsen att barnen växer och att de behöver få i sig proteiner, fett och kolhydrater. Samt vitaminer och mineraler såklart. Jag har inga medicinska länkar jag kan visa för er, som styrker mitt ställningstagande där. Men det är mina tankar, vilka jag väljer att följa. I artikeln i DN säger kvinnan följande:

”– Jag vill inte vara en ”matpolis” hemma. Jag vill inte att de ska smygäta saker som de vet att jag inte gillar utan vi är öppna om kosten. Det enda jag verkligen ”förbjuder” är mat som innehåller tillsatsen glutamat, säger Monique”

Jag tycker att det var bra sagt. Jag kan väl inte påstå att jag själv FÖRBJUDER någonting. Men jag försöker undvika exempelvis Glutamat. Jag försöker att läsa innehållsförteckningar i det som inhandlas för att undvika alla underliga tillsatser som finns i många olika produkter man köper.

Jag satt för en stund sedan och pratade med en studiekamrat. Nä, jag är inte ute och springer hos människor vid 7-tiden. Via MSN. Funderade på vad jag skulle kunna skriva om i bloggen. Hur kommer det sig att jag faktiskt lever efter detta med LCHF? Det handlar inte om att ”bli snygg”. Det handlar om att jag inte vill låta/vara som en höggravid flodhäst i pulkabacken. Det handlar om att jag vill trivas i min kropp och att den inte ska bromsa upp mig i det jag vill göra. Jag vill orka mer, jag vill inte flåsa för minsta lilla ansträngning. Kort sagt, jag vill må bra och kunna göra det jag vill, utan att kroppen pga. övervikt bromsar upp mig. Som jag skrivit tidigare tror jag att min trivselvikt kommer vara 75 kilo. Anledningen till att jag tror det är att sist jag var i den vikten, för snart 6 år sedan, mådde jag bra. Hade inga problem att cykla flera mil och mådde bra i att jag just kunde göra sådant som jag ville, utan att kroppen bromsade upp mig. Jag närmar mig 30 år, två år kvar än, därför kanske inte min kropp skulle vara bekväm i den vikten längre. Skulle det vara så att den vill stanna på 80 kilo, ja då får jag acceptera det. Men att ligga mitt emellan 95 och 100 kilo, som jag gör nu. Det vill jag inte!

Lite studier på detta nu.

Då var det måndag igen. Tillbaka till rutinerna. Vilket känns bättre gällande att hålla sig ifrån kolhydraterna. Ibland känns det motigt. Men jag kom på en sak här om dagen, när jag blir godissugen. Då tar jag mig en Catch Lakrits. Då får jag lite "sötsmak" i munnen. Då jag är snusare, kanske jag ska tillägga. Jag skulle såklart inte göra det om jag inte var snusare. Kanske ännu en sak man ska sluta med. Eller jag vet att jag borde göra det, men känns inte som om jag är redo för det nu med LCHF, skola och lite småstress. Det får bli ett senare projekt.

Helgen har dock gått bra. Igår tog jag mig ett par morotsstavar. Då man läser om morötter och LCHF samt kolhydrater tolkar jag det som att i liten mängd, precis som nötter, går bra. Det är tydligen svårare att "bryta ned" den råa morotens kolhydrater (eller vad det nu var) än en tillagad. Till det gjorde jag en egen dip med Cream fraiche och gräddfil. Kryddade med grillkrydda, pepparmix och salt. Mycket gott!

Jag har även kommit fram till en annan sak, som kanske inte har särskilt mkt med LCHF att göra. Men jag har sjuuuukt mycket kläder. Dessutom mycket kläder jag inte kan använda. Jeans har jag rätt gott om, men kan inte använda för de är för små. Jag har förhoppningar om att rumpen och låren ska minska lite mer i omfång eftersom jag gärna vill ha på mig dem igen. Det ena paret är såå snygga. 70-tals utsvängning i vaderna. Jag älskar de jeansen. Men jag råkade beställa en strl för liten när jag köpte dem. Hann inte skicka tillbaka och fick för mig att jag skulle ha det också som ett delmål. Att få på mig jeansen!

Nu kommer därför mina mål som jag satt upp:

* Under 90 kilo

* Komma i mina utsvängda jeans

* Under 85 kilo

* Komma i mina stuprörsbyxor från H&M i brunt, blått och svart.

* Under 80 kilo

* Troligaste trivselvikten: 75 kilo (Testa balklänningen som jag bar då jag var 19 år)

Behöver man fler små delmål? Någon som läser detta som har ett bra förslag? Detta kommer ta ett tag, eftersom viktnedgången inte är särskilt snabb. Behöver man belöna sig själv med någonting? Hmm.

Nu lite skolarbete igen. Snart bara 2 terminer kvar av min lärarutbildning med inriktning förskola och förskoleklass! Wiiihooo!

Det är helg. Jag sitter sällan vid datorn då. Är nog för att jag är less. Sitter där så mycket under veckorna. Nu testar jag appen till mobilen. Men jag och skriva på dessa små knappar. Vi ser ju hur det går.
Igår var en alldeles underbar vårdag. Snö smälter, is hackas, som och plusgrader. Underbart!
Det fungerar bra att inte äta chips och godis med övriga familjen. Men, igår var jag sugen på godis. Fy så gott det hade varit. Colanappar! Chokladen klarar jag mig utan. Men sura colanappar, såå gott! Men imorgon är det måndag igen, back to the rutine. Det går bättre under veckorna blänker inget sug på annat då. Inge dricka, kakor eller så.

Hoppas ni har en fin söndag nu!

Köpte ett par nya, till och med två, byxor i samma modell, storlek och färg på Lindex för ca 2 veckor sedan. Jag har alltid supersvårt att hitta byxor. Då jag är som störst om rumpen och benen. Toppar och tröjor brukar sällan vara ett problem. (Detta är innan jag började med LCHF) De satt som en smäck! Därför jag köpte två par. Det är stretch, svarta och stuprör. Jättesnygga och sköna. Nu har jag dock problem med dem. De är såååå stora i magen och om låren. Jag har knappast förlorat så mycket i omfång. Kan det vara så att det är tålig Elastan, strech, i byxorna? Är det svårt att göra byxor som håller formen när det är strech? Köpte ett par strech jeans för en vecka sedan. De är inte lika hemska kring magen, men även de blir slapp efter en stunds användning. Nu är då min fundering. Är det inte meningen att man ska få ha "hög" midja på byxor om man är lite större än "norm-modellen" för klädskapare? Ska jag verkligen måsta köpa byxor som är låga, bara för att de inte ska tappa formen? Jag vill ha högre byxor just FÖR att döjla/hålla in magen. Kan vara dumt att köpa kläder om man ska satsa på viktnedgång. Men kläder måste jag ha hur som helst! Jag vill inte näcka bara för att jag ska gå ned i vikt. Dessutom tror jag inte att det kommer gå särskilt fort att förlora vikten.

Hur än det är med mina kläder, en enda stor röra, går det bra med LCHF. Börjar få tillbaka lite motivation. Men det skulle kännas ännu bättre om jag skulle se lite skillnad då jag står framför spegeln. Men det kommer väl. Även fastän jag är förberedd på att det kommer ta lång tid att gå ned i vikt. Vill jag ju att det ska hända NÅGOT. Jag har samlat på mig dessa kilon under ett par år, då kommer det att ta tid att förlora det också.. Försöker påminna mig själv om det. Jag vill verkligen att den dagen ska komma, då jag kan gå in på t.ex. H&M ta ett par byxor, som jag vet är min storlek, pröva dem och se att de sitter som de ska. Utan att behöva böka och knöka in sig i byxorna!

Nu ska jag ta sportlov!

Jag har ännu inte varit ned till affären för att inhandla lite ägg. Min alternativa frukost består av Turkisk yoghurt med ovispad 40% grädde. Lite blandade nötter, ca 10 st, för att bryta smaken. Jag håller mig hyfsat mätt på det.
Jag känner inte tristessen av LCHF mer. Men det jag kan känna är att jag har idé torka. Hur ska jag t.ex. reda såsen utan mjöl eller maizena, vad ska jag använda i biffar för att hålla ihop det när ströbröd inte ska användas. Igår använde jag mandelmjöl. Fungerade sådär. Biffarna hölls ihop. Men de var inte så pass hårda som jag ville ha dem. Plus att det fastnade otroligt mycket i stekpannan av det. Ska läsa mig till det litegrann.

SVAR: Tydligen ska man koka en gräddsås länge, för att den ska bli tjockare. Eller använda sig av 1-2 msk Philadelphia ost, vid redning av sås på LCHF vis. Köttfärs, grädde, salt och peppar har jag hittat nu, angående köttfärssmeten till köttbullar/biffar. Jag tycker dock att det blir lite löst då. En annan säger att man ska ta ½ msk fiberhusk till 500g köttfärs. Någon annan att man ska binda det med grädde och ägg. Verkar inte finnas något bra alternativ till just ströbröd, då man lever efter LCHF. Det är väl bara att testa sig fram.

Jag satt tidigare och funderade. Hur länge ska man leva efter LCHF, jag tror inte att det är någon diet man ska sysselsätta sig med i ca 3 veckor och sedan ge upp. Utan att det är en förändring i livsstil. Jag funderade på om man ska ha 6 månader som avstämning. Min första tanke var att köra rakt på i 1 år. Men kom sedan på att jag borde ha något kortare, då jag vill stämma av. Fundera på hur det fungerar för mig, om jag mår bra och om jag behöver/vill fortsätta leva efter detta. Denna termin slutar, som jag förstår det, fredag 25/5 vecka 21. Nu är det vecka 10. Det betyder att det är 11 veckor kvar. Jag tror jag siktar på fredag den 25 maj. Vilket då även är en väg och mät dag.

Nu vidare till boken ”Bygga broar och öppna dörrar” som handlar om att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola.